Vanliga funderingar som dyker upp kring avdraget kan vara; vad får jag egentligen göra avdrag för? Hur mycket får jag göra avdrag för? Varför finns det ens? Läs vidare och se hur bra koll du har på RUT.

Varför infördes RUT?

Rot-avdraget var det som först infördes, år 2004. Det här som en åtgärd för att dels råda bot på de många svarta arbeten som gjordes inom byggsektorn, och dels göra svenska villaägare mer benägna att bygga. 2007 infördes sedan RUT som en slags komplettering till ROT.

Rut-avdraget riktar sig som bekant dock mot en annan marknad – hushållsnära tjänster. RUT är en förkortning för Rengöring, Underhåll och Tvätt.

Vad täcker egentligen rut-avdraget?

Det finns en tumregel som många använder sig av – ”saker du anlitar någon för att göra, men som du egentligen skulle kunna göra själv”. Det här är dock väldigt förenklat och var och en har ju sin egen unika situation.

Dock ger det en hint om det som avdraget faktiskt täcker. Exempel är barnpassning, städning och trädgårdsarbete. Även nya regler kommer att träda i kraft och då omfattas även IT-tjänster och flytthjälp.

Rut-avdraget gäller endast privatpersoner och är subventionerat upp till 25 000 kronor per person och år. Är du över 65 år gammal kan du dock göra avdrag på upp till 50 000 kronor.

Vad bör jag tänka på när jag ska använda rut-avdraget?

En viktig sak att känna till är att du behöver ha inkomst för att möjlighet att nyttja rutavdraget. I de fall du inte betalar skatt, eller om du har betalat mindre än summan av ditt rutavdrag, kommer du att bli återbetalningsskyldig.

En annan sak som du bör vara medveten om är att firman du anlitar, och planerar att använda rut-avdraget i samband med, måste ha en F-skattesedel. Andra mer allmänna tips är att spara alla kvitton som kan fungera som underlag, och att be firman du anlitar ordna avdraget direkt med Skatteverket så att du slipper.

Inlägget Vanliga frågor om rutavdraget dök först upp på Hemstädning i Falkenberg.

Befordringsmöjligheter fanns dock för pigorna som kunde stiga till bland annat livtjänerska. Beteckningen piga beskrev de kvinnor som ansågs vara lägst i herrgårdshierarkin. En livtjänerska ansågs istället ha lite högre status och fick arbeta lite närmare självaste godsfrun. Just jobbet som livtjänerska var dock inte alltid glamoröst – en vanlig del av jobbet var till exempel att tömma pottor.

Den piga som klättrade högst upp på karriärstegen kunde bli en så kallad husmamsell. En husmamsell var chef över hushållet och arbetade direkt under husfrun. De kvinnor man såg på den här positionen var oftast de som hade tjänat samma gård i upp till 3 – 4 decennier.

Villkoren för dagens ”pigor”, det vill säga de som arbetar med hushållsnära tjänster, skiljer sig lyckligtvis markant från det gamla lantbrukarsverige. Lönen idag utgörs inte längre av kläder och mat utan istället av riktiga pengar. En av de största förändringarna är dock kanske att yrket idag är helt valfritt. Visserligen stod det inte i lagboken på 1800-talet att kvinnor juridiskt sätt var bundna till arbetet som piga, men i praktiken var valmöjligheterna för de allra flesta mycket små.

En annan skillnad att notera är att 1800-talets pigor fick sitt bröllop och vissa andra festligheter bekostade av arbetsgivaren. Kanske är detta något för dagens svenska företag att fundera över?

Källor: Freshhome.se, Wikipedia.se

Inlägget Pigor och ruttjänster – en kort historisk essä från piga till dagens ruttjänster dök först upp på Hemstädning i Falkenberg.