Även om pigor ofta är ganska osynliga i historieböckerna var de en oerhört stor del av Sverige innan den industriella revolutionen verkligen tog fart. Lönerna för dåtidens pigor var inte alltid de bästa och bestod ofta till större del av föremål istället för riktiga pengar. I 1800-talets Sverige ansåg man inte alltid att kvinnor behövde särskilt mycket pengar och därför utgjordes lönens största del av mat, husrum och kläder.
Befordringsmöjligheter fanns dock för pigorna som kunde stiga till bland annat livtjänerska. Beteckningen piga beskrev de kvinnor som ansågs vara lägst i herrgårdshierarkin. En livtjänerska ansågs istället ha lite högre status och fick arbeta lite närmare självaste godsfrun. Just jobbet som livtjänerska var dock inte alltid glamoröst – en vanlig del av jobbet var till exempel att tömma pottor.
Den piga som klättrade högst upp på karriärstegen kunde bli en så kallad husmamsell. En husmamsell var chef över hushållet och arbetade direkt under husfrun. De kvinnor man såg på den här positionen var oftast de som hade tjänat samma gård i upp till 3 – 4 decennier.
Villkoren för dagens ”pigor”, det vill säga de som arbetar med hushållsnära tjänster, skiljer sig lyckligtvis markant från det gamla lantbrukarsverige. Lönen idag utgörs inte längre av kläder och mat utan istället av riktiga pengar. En av de största förändringarna är dock kanske att yrket idag är helt valfritt. Visserligen stod det inte i lagboken på 1800-talet att kvinnor juridiskt sätt var bundna till arbetet som piga, men i praktiken var valmöjligheterna för de allra flesta mycket små.
En annan skillnad att notera är att 1800-talets pigor fick sitt bröllop och vissa andra festligheter bekostade av arbetsgivaren. Kanske är detta något för dagens svenska företag att fundera över?
Källor: Freshhome.se, Wikipedia.se